{"id":4634,"date":"2024-03-18T08:30:59","date_gmt":"2024-03-18T08:30:59","guid":{"rendered":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/?p=4634"},"modified":"2024-12-02T15:41:38","modified_gmt":"2024-12-02T15:41:38","slug":"kollektiv-kamp-for-relation-till-spraket-ny-artikel-for-lyktan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/kollektiv-kamp-for-relation-till-spraket-ny-artikel-for-lyktan\/","title":{"rendered":"“Kollektiv kamp f\u00f6r relation till spr\u00e5ket” ny artikel f\u00f6r Lyktan"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Jag \u00e4r mycket tacksam till tidskriften Lyktan <\/strong>som gav mig uppdraget att intervjua\u00a0Roza Ghaleh Dar<\/strong><\/a>, en fantastisk m\u00e4nniska som fick mig att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 situationen f\u00f6r iranska politiska flyktingar i v\u00e4rlden, och rollen som litteratur kan spela f\u00f6r m\u00e4nniskor som lever i diasporan.<\/p>\n

Kollektiv kamp f\u00f6r relation till spr\u00e5ket<\/strong><\/p>\n

\n

N\u00e4r exiliranier engagerar sig i den feministiska kampen i Iran blir det samtidigt sv\u00e5rare att \u00e5ka tillbaka till hemlandet. Monica Mazzitelli har tr\u00e4ffat Roza Ghaleh Dar fr\u00e5n n\u00e4tverket Simorgh, som arbetar med att skapa ett sammanhang f\u00f6r persisk litteratur i Sverige.<\/em><\/p>\n<\/div>\n

<\/p>\n

Jag fick tr\u00e4ffa dig under eventet B\u012b-d\u0101r, p\u00e5 R\u00f6da Sten Konsthall i G\u00f6teborg, d\u00e4r du och andra kvinnor som g\u00e5r under namnet Simorgh gjorde en live l\u00e4sning performance. Kan du ber\u00e4tta mer om det?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Vi blev inbjudna till eventet av filmaren Azad Larki och poeten Siri Berzelius f\u00f6r att tillsammans med komposit\u00f6ren Arvid Kraft utforska personliga och kollektiva minnen av h\u00e4ndelser fr\u00e5n den iranska revolutionen 1979 och den p\u00e5g\u00e5ende feministiska kampen i Iran idag. Titeln B\u012b-d\u0101r \u00e4r ett persiskt ord med dubbla betydelser. \u201d\u0628\u06cc\u062f\u0627\u0631\u201d St\u00e5r f\u00f6r medveten eller upplyst, och \u201c\u0628\u06cc \u062f\u0627\u0631\u201dinneb\u00e4r att g\u00f6ra sig fri fr\u00e5n snaran som dras \u00e5t kring folkets kamp av makten i Iran. Demonstranter anv\u00e4nder ordet p\u00e5 murar och husfasader i Iran och uppmanar folket att vakna och delta i kampen f\u00f6r frihet. Intressant nog liknar b\u012b-d\u0101r ocks\u00e5 ordet \u201ddi-var\u201d som betyder v\u00e4gg p\u00e5 persiska. Att trotsa den h\u00e4r v\u00e4ggen, gr\u00e4nsdragningarna som makthavarna vill resa bland folket \u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende kamp var vi \u00e4n befinner oss. Men i Iran lever civilsamh\u00e4llet ett helt annat slags liv bakom sina husv\u00e4ggar \u00e4n vad makten vill att de ska g\u00f6ra, och det finns en stark vilja att avt\u00e4cka eller krossa denna mur som hela tiden h\u00e5ller tillbaka livet.<\/p>\n

Hur blev kollektivet Simorgh till, hur arbetar ni?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag l\u00e4ngtade efter att kunna skapa ett kollektiv tillsammans med andra personer som hade en iransk bakgrund. Efter en skrivarkurs med fokus p\u00e5 persiska som jag ledde p\u00e5 Nordens Folkh\u00f6gskola Biskops Arn\u00f6 blev det m\u00f6jligt. Tillsammans med kursdeltagarna bildade vi Simorgh. Vi \u00e4r en bred grupp med poeter, manusf\u00f6rfattare, bibliotekarier, forskare, programmerare, l\u00e4rare, konstn\u00e4rer, \u00f6vers\u00e4ttare med mera. i alla \u00e5ldrar, vilket \u00f6ppnar upp f\u00f6r tv\u00e4rkonstn\u00e4rliga praktiker. V\u00e5r \u00f6nskan \u00e4r att b\u00e5de att kunna kartl\u00e4gga och lyfta litter\u00e4ra r\u00f6ster som har sv\u00e5rt att h\u00f6ras p\u00e5 den svenska litteraturscenen genom l\u00e4sningar, performances och publikationer. De flesta av oss skriver dessutom sj\u00e4lva, och vill g\u00e4rna kunna bli l\u00e4sta av varandra, p\u00e5 olika spr\u00e5k.<\/p>\n

Kan du ber\u00e4tta lite om din bakgrund?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r f\u00f6dd i Iran men jag bodde i Frankrike f\u00f6rst och sen flyttade vi till Sverige n\u00e4r jag var sex. Jag f\u00f6rstod persiska innan jag kom till Sverige men jag talade inte spr\u00e5ket. Det kom efter flytten, d\u00e5 vi umgicks med sl\u00e4ktingar och bekanta. Modersm\u00e5lsundervisning i skolan var ocks\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r mig, d\u00e5 vi inte fick bes\u00f6ka Iran p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r eftersom vi var politiska flyktingar. Det var f\u00f6rst n\u00e4r jag var 20 som vi kunde \u00e5ka tillbaka f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Efter det, blev min kontakt med Iran mycket mer direkt. Sen valde jag att studera litteratur p\u00e5 universitetet: Jag utbildade mig i filologi och litteratur i Valencia i Spanien f\u00f6rst och sen \u00e5kte jag till Frankrike d\u00e4r jag tog min master i litteratur.<\/p>\n

Vilken ing\u00e5ng hade du till \u00f6vers\u00e4ttning?<\/strong><\/p>\n

\u2013 En stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r mig var poeten och \u00f6vers\u00e4ttaren Shahrouz Rashid, som jag ocks\u00e5 k\u00e4nde v\u00e4ldigt v\u00e4l. Han bodde i exil i Berlin utan att n\u00e5gonsin kunna \u00e5ka tillbaka till Iran. Han kunde allt om litteratur, speciellt persisk litteratur, och han skrev p\u00e5 persiska, trots sv\u00e5righeterna av att skriva i exil. Jag tyckte mycket om hans texter och k\u00e4nde behovet av att \u00f6vers\u00e4tta dem.<\/p>\n

I vilka sammanhang brukar du \u00f6vers\u00e4tta?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det har varit fr\u00e4mst f\u00f6r den litter\u00e4ra tidskriften Karavan d\u00e4r jag ocks\u00e5 \u00e4r med i redaktionen. Karavan \u00e4r en slags portal f\u00f6r utomeuropeisk litteratur som inte har \u00f6versatts tidigare till svenska. Det passar den typen av f\u00f6rfattarskap jag jobbar med, som ofta \u00e4r ganska osynlig i \u00f6vrigt. F\u00f6r mig \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttning ett personligt projekt: Jag har fr\u00e4mst \u00f6versatt poeter som jag k\u00e4nner personligen, som till exempel Shahrouz Rashid som jag n\u00e4mnde tidigare, eller poeten Azita Ghahreman som ocks\u00e5 \u00e4r med i v\u00e5rt kollektiv Simorgh. F\u00f6r mig \u00e4r det v\u00e4ldigt viktigt att ha en personlig ing\u00e5ngen till en text, att kunna ha en dialog med f\u00f6rfattaren eller att jag har en relation till texten sedan innan. Men jag har ocks\u00e5 \u00f6versatt fristadsf\u00f6rfattare, och dikter av den afghanska poeten Maryam Ahmadi som skriver p\u00e5 dari \u2013 en variant av persiska \u2013 dikter som kretsade kring de buddhastatyer som spr\u00e4ngdes i Afghanistan. Jag k\u00e4nde inte henne men jag tyckte att det var viktigt s\u00e5 jag tackade ja n\u00e4r jag blev tillfr\u00e5gad. Men det \u00e4r s\u00e5klart sv\u00e5rt att leva p\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttning, det blir en sidoaktivitet.<\/p>\n

Varf\u00f6r k\u00e4nns det s\u00e5 viktigt f\u00f6r dig att arbeta med persisk litteratur?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag tycker att det inte finns tillr\u00e4cklig kunskap om persisk litteratur i Sverige, s\u00e5 det \u00e4r viktigt f\u00f6r mig att bidra f\u00f6r att fylla p\u00e5 dessa luckor. Dessutom k\u00e4nns det som att vi som folkgrupp saknar en knytpunkt p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, vilket kan vara tungt d\u00e5 m\u00e5nga inom diasporan har uttalat sig \u00f6ppet politiskt och d\u00e4rf\u00f6r har sv\u00e5rt att \u00e5ka tillbaka till Iran just nu, framf\u00f6r allt efter Kvinna Liv Frihet-r\u00f6relsen \u00e4r det m\u00e5nga som har flyttat fram sina positioner, demonstrerat mycket och varit med \u00f6verallt offentligt med sina namn. D\u00e5 blir det ju mycket sv\u00e5rare att beh\u00e5lla sin relation till spr\u00e5ket. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner jag att vi beh\u00f6ver en grupp som kan skapa ett sammanhang, ocks\u00e5 genom att \u00f6vers\u00e4tta tillsammans och uppm\u00e4rksamma de f\u00f6rfattarskap som skulle kunna vara aktuella. Annars blir det bara de negativa ber\u00e4ttelser om Iran som kommer fr\u00e5n media som blir v\u00e5rt folknarrativ. Det finns f\u00f6r litet kunskap om modern persisk litteratur, ytterst f\u00e5 b\u00f6cker bli publicerade i Sverige. Det \u00e4r mest den \u201dklassiska\u201d persiska litteratur som lyfts upp, tyv\u00e4rr \u00e4ven fr\u00e5n iranier. Man fastnar i det f\u00f6rflutna. D\u00e4r finns det mycket arbete att g\u00f6ra.
\nSen \u00e4r det viktigt att po\u00e4ngtera att n\u00e4r man pratar om persisk litteratur s\u00e5 \u00e4r konceptet bredare. Det finns texter p\u00e5 svenska eller andra spr\u00e5k som handlar om Iran \u2013 f\u00f6r att inte n\u00e4mna den m\u00e5ngfald av spr\u00e5k som talas i landet. Efter revolutionen \u00e4gde en massutvandring rum, s\u00e5 man skulle kunna s\u00e4ga att den persiska litteratur inte l\u00e4ngre enbart skrivs p\u00e5 persiska utan den finns i andra spr\u00e5k ocks\u00e5. Jag tyckte det var v\u00e4ldigt intressant att uppm\u00e4rksamma det. Vi som \u00e4r uppv\u00e4xta utomlands har en tv\u00e5spr\u00e5kighet som vi kan anv\u00e4nda oss av n\u00e4r vi l\u00e4ser och n\u00e4r vi arbetar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag \u00e4r mycket tacksam till tidskriften Lyktan som gav mig uppdraget att intervjua\u00a0Roza Ghaleh Dar, en fantastisk m\u00e4nniska som fick mig att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 situationen f\u00f6r iranska politiska flyktingar i v\u00e4rlden, och rollen som litteratur kan spela f\u00f6r m\u00e4nniskor som … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[60,367],"tags":[330,332,296,295,294,329,331,318,334,67,345],"class_list":["post-4634","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar-och-kronikor","category-lyktan","tag-artiklar","tag-debattartiklar","tag-feminism","tag-feminist","tag-forfattare","tag-journalistik","tag-kronika","tag-lyktan","tag-lyktantidskrift","tag-monicamazzitelli","tag-rozaghalehdar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4634","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4634"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4634\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4636,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4634\/revisions\/4636"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4634"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4634"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/monicamazzitelli.net\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4634"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}